2026-11-10

Lerum Energis AI-kamera i Hedefors ligger till grund för examensarbete

Lerum Energis satsning på AI-kameror i Säveån skapar nya möjligheter för forskning. Biologistudenten Nathalie Fridell vid Göteborgs universitet har nu genomfört sitt examensarbete med hjälp av data från AI-kameran vid Hedefors kraftverk. Studien ger nya inblickar i hur laxens och öringens vandringsmönster skiljer sig åt och visar hur modern teknik kan bidra till ökad kunskap om livet under vattenytan.

Den sista fredagen i oktober presenterade Nathalie Fridell sitt examensarbete vid Göteborgs universitet. Flera representanter från Lerum Energi närvarade digitalt på distans för att ta del av resultaten. Några dagar senare träffade vi Nathalie vid Hedefors kraftverk, där den AI-kamera som möjliggjort hennes studie registrerar fiskarnas rörelser genom det naturliga omlöpet.

Efter en intensiv period med datainsamling, statistiska analyser och rapportskrivning har Nathalie nu avslutat sitt arbete och inväntar det slutliga godkännandet.

För henne har projektet varit en möjlighet att kombinera ett mångårigt intresse för fisk och vattenmiljöer med ny teknik och vetenskapliga metoder.

Nathalie Fridell, biologistudent vid Göteborgs universitet, har undersökt hur laxens och öringens vandring påverkas av temperatur och vattenflöde.

Intressanta skillnader mellan lax och öring

Under sommaren och hösten har Nathalie undersökt hur laxens och öringens vandring varierar med vattentemperatur och vattenflöde. Studien bygger uteslutande på rådata från Lerum Energis nyinstallerade AI-kamera vid fiskvägen i Hedefors.

Under den undersökta perioden, 10 juni till 23 september, registrerades 23 laxpassager och 17 öringpassager. Genom att analysera dessa har Nathalie kunnat identifiera intressanta skillnader mellan arternas vandringsmönster.

Resultaten visar att laxarna generellt passerade vid lägre vattentemperaturer och vattenflöden än öringarna. Även tiden på dygnet skilde sig åt. Öringarna vandrade främst dagtid, medan laxarna i större utsträckning rörde sig under dygnets mörkare timmar.

Skillnaderna var statistiskt signifikanta i det undersökta materialet, men Nathalie betonar vikten av att tolka resultaten med försiktighet.

– Man får ta resultaten lite med en nypa salt eftersom vi haft relativt få fiskpassager under den begränsade tid som studien omfattade. Men det finns en indikation på att lax och öring reagerar på olika förhållanden när de vandrar, förklarar hon.

För att få en mer heltäckande bild behöver fiskvandringen följas under längre tid och över flera säsonger. Även andra faktorer som ljusförhållanden, väder och årstidsvariationer kan ha betydelse.

Nathalie Fridell vid ingången till AI-kameran i Hedefors. Tekniken öppnar nya möjligheter att studera fiskvandringen i Säveån.

Ny teknik öppnar möjligheter för forskningen

En viktig del av Nathalies arbete har varit att undersöka möjligheterna med AI-baserad fiskövervakning.

Kameran vid Hedefors registrerar fiskarnas passager dygnet runt och kan automatiskt identifiera arter samt samla information om bland annat fiskarnas storlek och tidpunkt för passagen. Det ger tillgång till ett omfattande material som tidigare hade krävt betydligt mer manuellt arbete.

– Jag har verkligen fått upp ögonen för hur många möjligheter det finns med AI. Framför allt blir informationen mycket mer tillgänglig, både för forskare och för allmänheten, berättar Nathalie.

Hon lyfter särskilt fram hur tekniken underlättar artbestämningen. Tidigare kamerametoder kunde ibland bara ge en silhuett av fisken, vilket gjorde det svårare att skilja exempelvis lax från öring.

Samtidigt finns det fortfarande utmaningar. En fisk som böjer kroppen framför kameran kan exempelvis få en missvisande längdangivelse, och ibland behöver AI-systemets artbestämning kontrolleras manuellt.

– Det gäller att förstå både fördelarna och nackdelarna med AI och lära sig hur man ska använda tekniken på rätt sätt. Det är något av det viktigaste jag tar med mig från arbetet.

En utter och en jagande gädda

Även om examensarbetet framför allt handlat om lax och öring har Nathalie fått uppleva betydligt mer av livet under vattenytan.

När vi frågar vad hon minns allra bäst kommer svaret snabbt.
– Uttern är ju söt! säger hon och skrattar.

Hon berättar också om en gädda som plötsligt dök upp och jagade en mindre fisk framför kameran. Nathalie har även besökt fiskvägarna vid ett par tillfällen för att lära känna miljöerna bakom de digitala observationerna. Vid ett av besöken passade hon på att vandra längs Gotaleden mellan Stenkullen och Floda.

– Det var så fint! Jag åkte ut en söndag och satt och åt frukost vid en liten bänk längs vägen. Det var verkligen härligt, berättar hon.

En kunskapsbank som växer över tid

För Lerum Energi är Nathalies examensarbete ett konkret exempel på hur investeringarna i fiskvägar och modern övervakningsteknik kan bidra till forskning och ökad kunskap om våra vattenmiljöer.

Genom att göra rådata från AI-kameran i Hedefors tillgängliga för Göteborgs universitet har vi kunnat bidra till en första vetenskaplig studie av fiskvandringen med den nya tekniken.

Nathalie ser stora möjligheter att bygga vidare på arbetet. Med data från fler vandringssäsonger skulle det bli möjligt att jämföra hur fiskvandringen förändras mellan olika år, undersöka fler miljöfaktorer och kanske även följa enskilda fiskars rörelser genom vattensystemet.

– Ju mer information vi får om hur en art lever och fungerar, desto lättare blir det att göra anpassningar som gynnar fisken. Ett litet steg kan leda till fler steg, säger hon.

Det är också en viktig del av Lerum Energis långsiktiga arbete. Genom investeringar i fiskvägar vid Hedefors, Hillefors och Floda har vi skapat nya möjligheter för fisk att vandra förbi kraftverken. Med hjälp av AI-kamerorna kan vi nu successivt bygga upp kunskap om hur fiskarna använder dessa vandringsvägar och hur utvecklingen ser ut över tid.

Framtiden finns i vattnet

Nathalies intresse för vatten och fiskar började långt innan examensarbetet. Under uppväxten tillbringade hon mycket tid vid familjens sommarställe vid Gullmarsfjorden, där fiske, båtliv och havet var en naturlig del av tillvaron.

Under biologistudierna har intresset även vuxit för livet i sjöar och vattendrag.
– Jag har blivit helt såld på vatten och fisk! säger hon entusiastiskt.

Nu väntar besked om det slutliga godkännandet av examensarbetet. Därefter hoppas hon kunna börja arbeta som biolog eller kanske fortsätta studera på masternivå.

Och tanken på att få fortsätta utforska fiskvandringen i Säveån lockar.
– Jag får väl se till att läsa en master så att jag kan jobba med samma sak igen! säger Nathalie och skrattar.

För henne har arbetet öppnat dörren till nya möjligheter. För Lerum Energi är det ett fint exempel på hur förnybar elproduktion, ny teknik och samarbete med akademin kan bidra till ökad kunskap om våra vattenmiljöer.

Nathalie vid fiskomlöpet i Hedefors, där fiskarna kan ta sig förbi kraftverket och fortsätta sin vandring uppströms i Säveån.