Fiskvandring – se fisk-tv från Säveån

Vad händer egentligen under ytan i Säveån? Vilka arter finns här, när vandrar de – och hittar de genom fiskvägarna förbi vattenkraftverken?

Genom våra tre fiskvägar i Hillefors, Hedefors och Floda kan fisken för första gången på hundra år vandra hela vägen från Atlanten upp till Sävelången. med hjälp av AI-baserade undervattenskameror kan du ta del av filmer från fiskvägarna.

Floda Lerum Energi

Våra fiskvägar och kameror

Kamerorna finns vid våra fiskvägar i Floda och Hedefors. I systemet ingår även kameror vid Partille Energis två fiskvägar i Jonsered. Kamerorna registrerar arterna som passerar och ger en unik inblick i en värld som annars är svårt att följa.

På fiskdata.se kan du se fler filmer och statistik över vilka arter som passerat Jonsered nedre, Jonsered övre, Hedefors och Floda.

Fiskvägarna öppnar Säveån

För många arter är möjligheten att röra sig längs ån avgörande. Fisk vandrar för att leka, hitta föda och nå olika livsmiljöer. För arter som lax, öring och ål kan det handla om långa vandringar genom hela vattensystemet.

Tack vare våra fiskvägar kan fisken åter kan vandra hela vägen mellan Atlanten och Sävelången – något som är viktig för den biologiska mångfalden i hela vattensystemet.

När vandrar fisken?

Fiskar vandrar vid olika tider på året och av olika anledningar. De viktigaste perioderna för ål, öring och lax är hösten, våren och sommaren. Även en mängd andra arter – till exempel abborre, gädda, löja och mört – passerar fiskvägarna under året för att leka, söka föda, övervintra eller förflytta sig mellan olika livsmiljöer.

Vår och sommar

På våren vandrar unga laxar och öringar (smolt) nedströms mot havet. Under sommaren börjar små ålar sin vandring upp i vattendragen.

Höst

På hösten vandrar vuxna laxar och öringar uppströms till sina lekplatser. Blankålen går åt motsatt håll för att påbörja sin långa lekvandring tillbaka till Sargassohavet.

Olika vägar förbi kraftverken

Förutsättningarna ser olika ut längs Säveån och därför gör också fiskvägarna det. Vid Hedefors och Hillefors leds fisken förbi kraftverken genom så kallade omlöp. I Floda har vi istället anlagt Sveriges första Larinier-ränna.

Larinier-rännan är betydligt mer kompakt än ett traditionellt fiskomlöp och kan därför användas där utrymmet är begränsat. Om den visar sig fungera bra för olika arter kan fiskvägen i Floda bana väg för nya fiskvägar runt om i hela landet.

Läs mer om våra fiskvägar

Hur vet vi att fisken hittar fram?

Att bygga en fiskväg skapar möjligheten att passera. Men vilka arter använder den? När vandrar de? Hur stora är fiskarna? Och hur väl fungerar olika typer av fiskvägar? Det är här AI-kamerorna kommer in.

När en fisk passerar registreras den av kameran. Med hjälp av AI kan systemet identifiera art, räkna fiskarna och mäta deras storlek. Och kamerorna har redan gett spännande svar. I Floda har bland annat stora ålar och en 52 centimeter lång öring fångats på film på väg genom den nya Larinier-rännan.

Fisk-tv i forskningen

Datan från kamerorna används av forskare vid Göteborgs universitet för att studera fiskvandringen och hur effektivt fiskvägarna hjälper olika arter att passera.

När observationer samlas in över lång tid och från flera platser längs ån går det att se mönster som tidigare varit svåra att upptäcka. När vandrar olika arter? Hur förändras rörelserna över året? Och vilka fiskvägar fungerar bäst för vilka arter?

Kunskapen hjälper oss att förstå vad som händer i Säveån och hur arbetet kan utvecklas vidare. Samtidigt kan erfarenheterna bidra till bättre lösningar för fiskvandring även i andra svenska vattendrag.