2026-11-03

Läget på elmarknaden – november 2026

Elmarknaden präglas nu av ett ovanligt ansträngt läge, där rekordlåg kärnkraftsproduktion, mycket svaga vindar och kraftigt stigande bränslepriser driver priserna uppåt. Terminsmarknaden har skenat de senaste veckorna och ligger på de högsta nivåerna på flera år. Oskar Isaksson, Elhandelsansvarig på Lerum Energi, delar sin syn på utvecklingen och vad som driver prisbilden inför vintern.

Väder och hydrologi fortsatt i fokus

Vädret är just nu den enskilt viktigaste kortsiktiga prisdrivaren. Ett högtryck dominerar väderbilden i Norden och väntas ligga kvar under de kommande veckorna, med torra förhållanden och mycket svaga vindar – särskilt i södra Norden. Nederbörden de närmaste tio dagarna väntas uppgå till endast omkring 80 procent av det normala, medan temperaturerna ligger något över normalnivån.

Det är den låga vindkraftsproduktionen som ger störst utslag. När det knappt blåser i vare sig Norden eller på kontinenten måste dyrare produktion täcka efterfrågan, vilket slår direkt mot spotpriset.
Den hydrologiska balansen – nivån i våra vattenmagasin i form av snö och vatten – visar ett underskott på cirka 11 TWh. Balansen har förbättrats successivt under hösten men är fortfarande svag inför vintern.

– Hydrologin är det enda som faktiskt gått åt rätt håll i höst, men den är fortfarande för svag för att väga upp när det varken blåser eller finns kärnkraft tillgänglig, säger Oskar Isaksson.

Osäkerheten är stor längre fram. Antingen etableras ett kallare och lugnare högtrycksläge, eller så återvänder de västliga vindarna med mildare, blötare och blåsigare väder – två scenarier som ger mycket olika prisbilder.

Prisbilden i slutet av oktober

Priserna har stigit kraftigt. Systempriset noterades senast till omkring 129 öre per kWh, en uppgång med nästan 45 procent på ett dygn. Skillnaderna mellan elområdena är extrema just nu. I södra Sverige och Danmark har priserna tidvis nått omkring 330 öre per kWh, medan norra Sverige och norra Norge legat så lågt som 15–25 öre per kWh. Övriga områden har legat mellan cirka 120 och 200 öre per kWh.

Både Danmark och Tyskland noterade de högsta spotpriserna sedan december 2024, och flera andra europeiska länder – bland annat Spanien, Italien och Frankrike – nådde samtidigt flerårshögsta nivåer.

Kärnkraften påverkar utbudet

Kärnkraften är den strukturella orsaken bakom höstens höga priser. Den nordiska kärnkraften producerar för närvarande på drygt 50 procent av installerad kapacitet. Den svenska kärnkraftsproduktionen väntas i år landa på omkring 41 TWh, vilket är den lägsta nivån på 43 år. Bakgrunden är flera förlängda underhållsstopp. En reaktor har förlängt sitt årliga underhåll med elva dagar och väntas åter i mitten av november, medan en annan får begränsad kapacitet under en förlängd turbinrevision som sträcker sig in i december. Ytterligare två reaktorer är fortsatt avställda.

– Det är förseningar och strul genom hela hösten. Varje gång ett stopp förlängs skjuts återhämtningen framåt, och nu ligger vi på den lägsta årsproduktionen sedan 80-talet, säger Oskar Isaksson.

Omvärldsläget fortsätter påverka

Tillsammans med vädret är utvecklingen i omvärlden en avgörande drivkraft för elpriset. Osäkerheten kring Mellanöstern består, med fortsatta attacker i regionen samtidigt som det rapporteras om förnyade diplomatiska kontakter mellan USA och Iran. Marknaden påverkas även av signaler om möjliga fredssamtal mellan Ryssland och Ukraina samt eventuella lättnader i de amerikanska restriktionerna mot rysk energiexport.

Gaspriset har stigit kraftigt och frontmånadskontraktet handlades nyligen över 100 EUR/MWh för första gången sedan december 2022.
Oljepriset ligger kvar högt, kring 115 dollar per fat, och utsläppsrätterna har nått de högsta nivåerna på över nio månader.
Den svenska kronan har stärkts något mot euron, till omkring 11,06, vilket dämpar en del av uppgången räknat i kronor.

– Europa är sårbart just nu. Låga gaslager, krig i omvärlden och riskpremier på bränslena – allt det landar till slut i det svenska elpriset, säger Oskar Isaksson.

Prognos för den närmaste tiden

Prognoserna pekar på fortsatt höga priser. Systempriset väntas ligga mellan cirka 115 och 175 öre per kWh den kommande tiden, med fortsatt mycket stora skillnader mellan norra och södra Sverige. På terminsmarknaden har uppgången varit kraftig. Både månads- och kvartalskontrakten har stigit tydligt, och årskontraktet för 2027 ligger på flerårshögsta nivåer. Tekniskt sett talar bilden för en fortsatt uppgång i närtid.

– Terminskontrakten har skenat den senaste tiden. Det som skulle kunna vända bilden är blåsigare väder och att kärnkraften faktiskt kommer tillbaka enligt plan, säger Oskar Isaksson.

Vad innebär det för dig som kund?

– Vi ser att fastpriserna har nått höga nivåer inför vintern, vilket gör valet av elavtal lite extra viktigt just nu. För den som inte redan har tecknat ett fastprisavtal kan det vara värt att överväga ett rörligt avtal under vintern, förutsatt att man har ekonomiskt utrymme att hantera eventuella pristoppar. När förutsättningarna för elproduktionen förbättras kan det sedan vara ett bra tillfälle att se över möjligheten att binda sitt elpris till mer fördelaktiga nivåer, säger Oskar Isaksson.