2026-09-25

AI-kameror ger ny kunskap om fiskvandringen i Säveån

De nya AI-kamerorna längs Säveån börjar nu ge ett allt större underlag om fiskarnas vandring. I en första sammanställning har närmare 100 laxar och 160 öringar registrerats fram till den 23 september. Materialet ska på sikt bidra till ökad kunskap om hur fisken rör sig genom Säveån och blir samtidigt ett värdefullt underlag för kommande forskning vid Göteborgs universitet.

Under sommaren och hösten har fyra AI-baserade undervattenskameror följt livet i fiskvägarna längs Säveån. Kamerorna ingår i det gemensamma projektet mellan Lerum Energi och Partille Energi och har redan gett både allmänhet och forskare helt nya möjligheter att följa fiskarnas vandring från Göteborg och havet vidare upp genom Säveån.

Nu har kamerasystemets leverantör TiVA gjort en första sammanställning av lax och öring som passerat kamerorna.

Fram till den 23 september har totalt 95 laxar och 159 öringar identifierats. Samtliga registreringar av dessa två arter har dessutom kontrollerats manuellt för att kvalitetssäkra materialet.

Höstens fiskvandring är samtidigt fortfarande i ett tidigt skede. Normalt är det öringen som inleder den mer intensiva vandringsperioden under september, medan laxen framför allt vandrar under oktober och november. Det innebär att fler fiskpassager väntas under resten av hösten när vandringen fortsätter upp genom Säveån.

Fiskvandringen är officiellt igång, här har en ... simmat förbi Hedefors den 7 september.

Olika vandringsmönster börjar synas

Redan i det första materialet går det att se intressanta skillnader i hur fiskarna rör sig. Öringen har framför allt passerat under dagtid. För laxen varierar mönstret mer mellan olika platser. Vid den övre kameran i Jonsered har en stor del av laxarna passerat under natten, medan laxen vid Hedefors i högre grad tycks följa dagsljuset. Vid Floda har hittills endast en öring registrerats.

Samtidigt behöver resultaten tolkas med försiktighet. Fisktrappan vid Jonsered Nedre har exempelvis varit avstängd under perioder, vilket gör att siffrorna från de olika platserna ännu inte går att jämföra rakt av.

Temperatur och vattenflöde ger ytterligare information

Till kamerornas registreringar kopplas även information om bland annat vattentemperatur och flöde. Uppgifter om vattenföringen hämtas från SMHI, medan kamerorna har egna temperaturgivare. I det första materialet finns en tendens till att laxen passerat något oftare under svalare dagar. Sommaren har samtidigt varit torr och underlaget är ännu för litet för att dra några säkra slutsatser. Det är först när data från en längre tidsperiod och flera vandringssäsonger kan jämföras som sambanden blir riktigt intressanta.

Från bilder till forskningsunderlag

Den nya tekniken innebär att kamerorna inte bara spelar in fiskarna. Systemet registrerar bland annat art, tidpunkt, plats och uppskattad längd för varje passage. Alla automatiska längdmätningar är ännu inte manuellt granskade. Om en fisk exempelvis vänder sig framför kameran kan den registrerade längden bli för kort. Möjligheten att i efterhand kontrollera varje passage mot videomaterialet blir därför viktig för fortsatt kvalitetssäkring.

Det omfattande materialet är också en viktig del i samarbetet med Göteborgs universitet. Professor Johan Höjesjö och kandidatstudenten Nathalie Fridell har under hösten träffat Lerum Energi och representanter för Sportfiskarna för att diskutera hur informationen från kamerorna kan användas.Nathalies kandidatarbete blir ett första steg i arbetet med materialet och kan samtidigt lägga grunden för fortsatt forskning kring fiskvandringen i Säveån.

Nathalie Fridell till vänster skriver sin kandidatuppsats med hjälp av våra fiskkameror. Här tillsammans med Stefan Larsson och Johan Höjesjö.

Ett växande kunskapsmaterial

Bakom varje filmsekvens från kamerorna byggs nu successivt ett stort datamaterial upp. Forskare kan gå tillbaka till enskilda passager, granska filmerna och kombinera observationerna med exempelvis tid på dygnet, temperatur och vattenflöde. Ju fler vandringssäsonger som dokumenteras, desto större blir möjligheten att följa förändringar över tid och få en bättre förståelse för vilka faktorer som påverkar laxens och öringens vandring.

För Lerum Energi är det ytterligare ett steg i arbetet med att både skapa fria vandringsvägar och öka kunskapen om livet i Säveån.